66750.jpg

Med önskan om en omtänksam jul

12.12.2018 kl. 09:55
En bekant frågar mig vad jag arbetar med nu för tiden – jag tolkar den helt neutrala frågan som att hen tycker att jag borde skaffa mig ett ”riktigt jobb” och inte bara frilansa.

En annan frågar nyfiket om jag har något nytt skrivprojekt på gång – jag blir stressad trots att det var mindre än två månader sedan min debutroman landade i bokhandlarna. En tredje frågar mig var jag ska fira jul – vad jag än svarar känner jag att jag sviker någons förväntningar och förhoppningar.

Omtanke och omsorg är julens kärnbudskap och ”snälla barn” är julens mest standardiserade önskejulklapp. Själv förespråkar jag mer omtanke om oss själva, och min personliga önskejulklapp vore en snäll inre röst, en röst som överröstar min inre kritiker och upprepar orden ”du duger som du är” när jag haltar i mitt tvivel. Vi – framför allt kvinnor – uppfostras till att vara snälla mot andra. Men hur ofta uppmuntras vi att vara snälla mot oss själva? Snarare uppmuntras vi till att bli bättre, effektivare och mer ansvarstagande.

De gånger vi uppmanas att vara snälla mot oss själva är det i form av kvinnomagasinens kostsamma uppmaningar: ”unna dig en uppfriskande spa- och ansiktsbehandling”, ”unna dig en snygg frisyr och nya hårprodukter”. Det är uppmaningar som ger sken av att handla om omsorg om oss själva – men främst handlar om att bättre räcka till för andra: vara snyggare och piggare för dina vänner, din partner och din familj. 

Större förståelse

Att vara snäll mot sig själv handlar om något helt annat. Det handlar om att tygla de självkritiska tankar som gör att vi tolkar helt neutrala frågor som kritik. Det handlar om att prata snällt till sin spegelbild på morgonen, med mjuk röst omfamna sina brister och svagheter. Det handlar om att tillåta sig själv att känna efter vad man behöver – just nu. Ibland är det en kram, ibland en extra timme sömn, ibland att avboka en inplanerad träff med en vän för att du inte orkar just i dag. Jag tror på att vi blir snällare mot andra om vi är snällare mot oss själva. Om vi tillåter oss själva att lyssna mer på hur saker känns och på vad vi behöver, tror och hoppas jag att vi också har större förståelse för när andra gör det.

Personligen tycker jag att det här med att vara snäll mot sig själv är mycket svårare än att visa omtanke gentemot andra. Jag är nu 31 år gammal och det är först under det senaste året som jag börjat lära mig något om vikten av att vara snäll mot sig själv. Det krävdes en utmattningsdepression, tre månaders sjukskrivning och år av terapi för att nå den insikten. Fortfarande kommer snällheten inte naturligt, utan jag får påminna mig själv om den. Påminna mig själv om att jag inte alltid behöver ta ansvar för andras känslor och jobbiga livssituationer, att det är okej att inte orka och att bara bry sig om sig själv ibland. Påminna mig själv om att jag inte är mina prestationer – jag behöver inte hela tiden prestera, leverera eller bidra med något klokt, intressant eller roligt för att vara omtyckt. Påminna mig om att jag får vara lat, självisk och tråkig.

O(jäm)lika förväntningar

Snällhet och omsorg är något som flickor fostras till och som kvinnor försöker leva upp till. Till snällheten hör det upplevda ansvaret över atmosfären i ett socialt rum – att se till att alla trivs och mår bra. Att vara behaglig, leende och någon som man alltid kan räkna med. År 2018 finns det fortfarande olika förväntningar på män och kvinnor. Kvinnor anses fortfarande vara den primära vårdnadshavaren och föräldern. ”Pappor kan nog åka till Tallinn och supa så fort babyn kommit ut, men ve den mor som åker på en långhelg med kompisarna de första fem åren”, säger Yle-programledaren Hanna Norrena i relationspodden Norrena & Frantz. Kvinnor förväntas fortfarande bry sig om och vårda sitt utseende på ett annat sätt än män. Kvinnor upplever också att de – liksom personer av annan etnisk härkomst – förväntas prestera bättre än männen för att klassas som lika duktiga. 

Snällhet kan ha konsekvenser – för mycket snällhet mot andra kan ta över på bekostnad av snällheten mot oss själva. Så inför den här julen: be om hjälp om du inte orkar planera julmaten själv. Köp närbutikens morots- och kålrotslåda om du inte orkar göra en egen. Bjud in färre gäster om det blir övermäktigt med ett stort sällskap. Stressa inte bort december månad för att hitta de bästa julklapparna. Och om julgranen inte blir så fin i år, och hälften av ljusen krånglar – voj, voj.  

Text: Heidi Hakala

Mikaela Groop