Kvinnor & pengar – en självklarhet!

15.02.2019 kl. 14:29
Att uppmuntra kvinnor att bli ekonomiskt oberoende har alltid varit en viktig grundpelare för Marthorna.

– Det är viktigt att vi kvinnor talar om pengar, informerar och sprider kunskap, säger ekonomirådgivare Marina Nygård

När Marthaförbundets ekonomirådgivare Marina Nygård förmedlar ekonomikunskap gör hon det under devisen: ”Vi måste prata pengar!”. Hon möter den pensionerade modersmålsläraren och Bennäsmarthan Gun Anderssén-Wilhelms i ett videosamtal för att reflektera över kvinnors ekonomiska självkänsla och självständighet. 

De här två kvinnorna representerar två generationer. Gun och Marina är födda 1951 respektive 1985. De är uppvuxna och formade av varsin tidsanda, men sprungna ur samma österbottniska mylla i Pedersöre. 

– Det känns som att vi fortfarande har könsbundna diskussionsämnen. Män diskuterar oftare pengar, jobb och karriär, medan kvinnor diskuterar relationer och familj, säger Marina Nygård. 

– Nu talar jag förstås ur en stereotypisk synvinkel, och de är alla viktiga ämnen, men kanske män modigt kunde börja diskutera relationer, och kvinnor mera fundera på pengar? 

Gun Anderssén-Wilhelms instämmer och påpekar samtidigt att Marthaförbundet har en viktig uppgift när det gäller att ta ner den ekonomiska diskussionen till en vardaglig och mera lättbegriplig nivå. 

REVOLUTIONERANDE REFORM  

Gun Anderssén-Wilhelms berättar att hennes självkänsla och ekonomiska trygghet fick sin början tack vare det statsgaranterade studielånet med räntestöd som infördes 1969. 

– Reformen var en revolution. För mig innebar den att jag fick möjlighet att studera och inte var ekonomiskt beroende av mina föräldrar. 

Att lyfta studielån innebar att hon tidigt lärde sig ta ansvar för sin ekonomi, samtidigt som det skapade en väg till ett ekonomiskt tänkande. 

När Marina Nygård påbörjade sina studier drygt tre decennier senare, var tankegången bland unga en annan. 

– Då funderade vi mer över hur vi skulle leva för att inte behöva ta studielån. Vi såg på det som något negativt, och det var något vi ville undvika. Kanske reflekterade vi inte så mycket över att det inte alltid har varit en självklarhet att staten stöder våra studier och att studielånet är ett mycket förmånligt lån. 

Något som skiljer deras generationer åt, menar Gun Anderssén-Wilhelms, är att när hon var ung behövde man inte ens tänka tanken på att eventuellt bli arbetslös. Det handlade enbart om att bli klar med studierna, skaffa ett jobb och att betala av lånet med sin lön. 

En positiv effekt av det rådande tankesättet var att man inte ifrågasattes som människa: 

– Din arbetsinsats efterfrågades, säger hon. Arbetet gav dig ett värde. 

 

LIVET EFTER STUDIERNA  

Framtiden kändes ljus även för Marina Nygård när hon började studera offentlig förvaltning i Åbo för femton år sedan. Vid den tidpunkten började de stora åldersklasserna närma sig pensionsåldern, men 2007 slog finanskrisen till, arbeten försvann och så även tanken på att utbildning leder till fast tjänst. 

Efter att Gun blivit klar med sina studier vid Åbo Akademi 1978 och auskulterat fick hon jobb som lärare i Kimito. Ett par år senare fick hon ett barn och blev ensamstående förälder med både bostadslån och studielån. 

– Det var en tuff tid. När räntorna var som värst hade jag 15 procent på mitt bostadslån och då visste man att man levde. Jag lärde mig snabbt att hushålla med pengarna, eftersom jag var fullständigt ensam om ekonomin och inte hade någon uppbackning. 

STOR UPPOFFRING  

Gun Anderssén-Wilhelms är uppvuxen i ett jordbrukarhem, fostrad av föräldrar som är födda i början av 1920-talet. 

I hemmet fanns aldrig några extra pengar, men föräldrarna gjorde en stor uppoffring när de lät Gun och hennes syster gå åtta år i Jakobstads samlyceum. 

– Allting kostade: buss, mat, material och böcker, berättar hon. Så alla pengar gick åt till att gå i skola. 

Barnen förväntades arbeta och delta i jordbruket redan när de var små. Ibland fick de betalt för de tyngsta och enformigaste arbetsuppgifterna, som exempelvis när rovorna skulle gallras. Det gjorde förstås att systrarna tidigt insåg pengars värde. 

Bakom slantarna låg enormt mycket och hårt arbete. Ingenting kom gratis. – Mamma lärde oss också väldigt tidigt att sy. Hon sydde och vi sydde, det var otänkbart att man skulle köpa kläder. 

EKONOMISKT JÄMSTÄLLD  

Gun Anderssén-Wilhelms uppfattade aldrig att hennes mamma skulle ha varit ekonomiskt underställd sin man. Båda arbetade lika mycket och de arbetade hela tiden. Ekonomin var gemensam, så för Gun har det sedan barnsben varit naturligt att man som kvinna har koll på sitt ekonomiska läge. 

När hon själv gifte sig 1998 var äktenskapsförord en självklarhet som förstärktes av att makarna har särkullbarn. Det enda de delar på är löpande utgifter, men utöver dem har var och en sin egen ekonomi. 

– Vi använder ingen tid och inget syre till att gräla om pengar. Och jag skulle aldrig kunna tänka mig att vara ekonomiskt beroende av någon. 

Marina Nygård påminner om att äktenskapet är ett juridiskt avtal som även påverkar ekonomin. 

– Att inte prata om pengar är som upplagt för problem, säger hon och belyser vikten av att fundera igenom ekonomiska frågor när man går in i ett parförhållande. 

– Men jag är inte övertygad om att alla gör det. Många ser endast den romantiska aspekten av äktenskapet. 

UNDERLÄGE FÖR KVINNAN  

Det finns förmodligen många par som har ett gemensamt konto dit bägges löner går, och det är något som kräver en väldig tillit. Att ha olika inkomster och olika konsumtionssätt kan också lätt leda till konflikter, menar Marina Nygård. 

Ibland kan ett äktenskapsförord rentav vara en nackdel för kvinnan, ifall hennes lön och pengar går åt till familjens konsumtion, medan mannen har – eller tar sig – möjligheten att spara och investera. Då kan den ekonomiska fördelningen vid en eventuell skilsmässa bli både skev och orättvis. 

Det är också vanligare att kvinnor har osäkra anställningar, de tjänar i medeltal mindre än männen och en separation kan medföra en drastiskt sänkt levnadsstandard. 

– Jag skulle önska att vi hade kommit längre, säger Nygård. Men inkomstskillnaderna mellan branscherna är stora, vi har ganska segregerad arbetsmarknad och föräldraledigheterna påverkar våra pensioner. 
 

3 smarta ekonomitips 

Kvinnor kan bli bättre på att våga kräva en skälig lön för sitt arbete. Här kommer användbara tips för en stabil ekonomi. 

  1. Förbered dig genom att tänka igenom argumenten: Vad har jag lyckats med? På vilka sätt har min arbetsinsats varit sådan att jag skulle förtjäna den här lönen?  
  2. Förlita dig inte endast på bankens placeringsråd, ta själv reda på! Håll ett öga på förvaltningsavgifter för fonder, de äter upp en stor del av avkastningen. Som ett alternativ till fonder kan du köpa aktier. Då behöver du ett värdeandelskonto. Forskning har visat att kvinnor generellt sett tar mindre risker och får lägre avkastning, när de placerar än vad män gör. 
  3. En ekonomisk buffert innebär frihet och oberoende. Det betyder att man har tillräckligt med pengar för att kunna lämna – eller bli lämnad av – sin partner eller sitt jobb. Att ha en säkerhetsbuffert för oväntade utgifter, såsom ett nytt kylskåp, bilreparation eller inkomstbortfall, är också viktigt.  

Text: Cia Hemming